Skogen är mitt hem...

I Skogen trivs Umbra som fisken i vattnet. Antagligen för att där får man vara lös och fara runt som man vill. Leta efter bortkastade pinnar och försvunnen Husse är kul och jobbigt. Sökandet i sig är väl kanske inte det mest intensiva eftersom hon ger upp rätt fort när det gäller pinnar. Skogen är ju full av dom.........hittar hon inte rätt pinne så duger det med en annan. Men personer letar hon rätt på, det är bra för det känns ju mer relevant. Näbbmöss är också kul att spåra...bara dom inte försvann så fort.

Jahaja!!

Midsommarståhejet är ett minne blott och vi närmar oss Semestertider. En vecka till med sporadisk arbetsmoral, sen är det Bullmastiffliv för hela familjen. Umbra trummar på ömsom på våra jobb ömsom hemma med de som har favören att vara lediga då och då. Hon har varit lite spattig och får ibland för sig att möta upp just mötande bilar längs landsvägen. Men det ger sig väl snart, med lite vägledning. Hennes vikt är nu ca:35kg och det märks väl när hon ska in i bilen. Den lilla "Primadonnan" hjälper liksom inte till själv.

Rastlös

och ängslig, nosar på promenader likt en hane och tycker det mesta är jobbigt. Så kan Umbra beskrivas den senaste veckan. Nu har det lugnat sig, men det är inte den gamla vanliga Bullen vi har. Jag misstänker att en första känning av löp är i görningen, hon viker svansen åt sidan och ställer upp sig en aning när man kliar henne på ryggslutet. Är det inte så, så är det åtminstone en utvecklingsfas som Umbra inte riktigt är bekväm med just nu. Det börjar bli en mer vuxen hund hursom......Men favoritplatsen för vila är densamma.

Aldrig

att jag går fram till den där badbollen...den rör ju på sig. Inte ens om Matte går före!!

Sommar

är härligt men värmen är väl sisådär enligt Umbra. Hon ligger mest och jäser i väntan på kvällen, då roar hon sig bla. med att gräva upp nysådd gräsmatta och att tokspringa både i och utanför huset.

Uppdatering.

Umbra har matvägrat litegrann de senaste dagarna. Hon äter inte mer än nödvändigt kan man säga. Jag råkade missa en beställning av hennes färskfoder, och torrfodret ligger då rätt långt ner på "villhalistan". Men det löser sig på Onsdag. Annars händer det inte så mycket, solen är hon mindre förtjust i och ligger ömsom ute ömsom inne i svalkan. Någon valpkurs blir det inte med denna damen, av den enkla orsaken att jag inte lägger någon tilltro till de kurser som finns i närområdet just nu. De flesta "instruktörerna" häromkring har en "wannabe" attityd, man erbjuder individuell hjälp i en grupp på ca:20 ekipage. Hur fixar man det seriöst som ensam eller två kursledare??? Tiden för varje enskild blir minimal. Vad gäller umgänget med andra hundar så blir hon tillfredsställd ändå, uppfostransbiten tar vi hemma, det är ju trots allt inte våran första hund. Någon ambition att bli dressyrchampion finns inte heller, vi har ju valt en "Bulle"!!
Vi har i dagsläget en ganska rastypisk Bullmastiff som går hem hos alla vi träffar. Hon är lat, bekväm,trött, slö, trevlig, mysig men ändå "på". Precis det vi vill ha.